shoreline

Utanför mitt fönster bor vintern, jag kan inte vara kvar här. Ovissheten om allt som har med dig att göra får mig att tappa all kontroll. Det är då jag flyr, inga ord har betydelse längre, som om min hjärna är programmerad att försvinna. Styrkan finns inte i min kropp, sorgen har varit en så stor del av mitt liv innan och jag tänker inte tappa kontrollen igen. Det är precis som om vid varje vinter väntar en ny katastrof. Förra gången jag föll hade jag ingen ork att ta mig upp igen. Det gör så jävla ont att tänka på det nu. Jag vill inte vara där igen.