För långt bort är ni alla. Ni kan stå bredvid men på samma gång går det inte att fånga eran tanke. Det är som om det bara flyger ord från era läppar. Formar ord utan innebörd. Ögon som tappat orken, precis som jag. Vi är alla lika tomma på ord. Ord som gräver djupare än tårar. Våran vardags flykt blir mer och mer extrem, det som en gång var sjukt är normalt nu. Vardag. Vi har tappat kontrollen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar